Inledning
”Nutidsungdomen” hade börjat diskuteras redan i början av 1900-talet. Många var bekymrade över utvecklingen och att ungdomarna skulle hamna fel i samhället. Särskilt inom skola och kyrka engagerade sig människor i saken.
”Den förkättrade nutidsungdomen”, av Oskar Terning. Utgiven av Svenska Missionsförbundet 1931.
1932 Talavidgården – Jönköpings första ungdomsgård
Efter Stockholm var Jönköping en av de första städer som inrättade en ungdomsgård. Syftet var att skapa en ”sluss” för ungdomar att komma in i föreningslivet. Talavidgården fick lokaler intill det dåvarande Stadsbiblioteket på Västra Storgatan 35.
21/2 1941 Diskussionskväll om ungdomens fritidsproblem
Fredagen den 21 februari 1941 arrangerade Upplysningsnämnden en ”diskussionskväll om ungdomens fritidsproblem” (SmF 22/2 1941) Upplysningsnämnden var namnet på en samarbetskommitté, med ett hundratal organisationer bakom sig. Deltagarantalet var dessvärre inte så stort vid mötet, som hölls i KFUM:s lokal i Jönköping. Bland de medverkande fanns Upplysningsnämndens ordförande Josef Wallinder, dess sekreterare C G Voss, landsantikvarie Egil Lönnberg och Gösta Hjelm. Debatten tog upp ämnen som scoutrörelsen, ungdomsgården, dansen i Idrottshuset, idrotten, allmänbildningen, studieverksamheten, fritiden m m. De närvarande var eniga om behovet av att samarbeta för att lösa ungdomsfrågorna. ”Detta samarbete är ju i och med gårdagens diskussionsmöte inlett, och troligen kommer även ett samarbetsorgan för ungdomsorganisationerna i Jönköping att skapas.” (SmF 22/2 1941) Ett önskemål som framfördes från många håll var också ett medborgarhus med lokaler för stadens ungdomsorganisationer, ”som i dessa tider ha en stor uppgift i att ta hand om den mer eller mindre hemlösa ungdomen”. (SmA 22/2 1941)
Källor:
Smålands Allehanda 22/2 1941 ”Muséet blir kanske ett ´medborgarhus´. Diskussionsmöte i går om ungdomens behov av samlingslokaler i Jönköping”.
Smålands Folkblad 22/2 1941 ”Nytt museum ger Jönköping medborgarhus. Intressant diskussionskväll om ungdomens fritidsproblem”.
28/3 1941 Diskussionskväll om ”Hemmet och ungdomen”
Under rubriken ”Hemmet och ungdomen” hölls en ny diskussionskväll fredagen den 28 mars 1941, denna gång i Immanuelskyrkan.
1941 Utställningen ”Vi vill”
Denna utställning visades förmodligen under sommaren 1941.
17/11 1941 Möte – slutredovisning av utställningen ”Vi vill”
Mötet hölls måndagen den 17 november 1941 i KFUM:s hörsal och utöver den ekonomiska redovisningen av utställningen ”Vi vill” gällde det fortsatt diskussion om lokaler för ungdomsorganisationerna och förslaget att bilda ett ungdomsråd. Ett hundratal personer deltog i mötet, men flera av de föreningsrepresentanter som varit med vid de tidigare mötena uteblev. ”Att det låg spänning i luften märktes genast, när man hunnit fram till utställningsstyrelsens slutredovisning och förslaget att överskottet på utställningen skulle ställas till förfogande för ett tilltänkt ungdomsråd i staden.” (SmA 18/11 1941) Inför mötet hade över 100 ungdomsorganisationer tillfrågats om detta förslag, men endast 19 hade svarat. 17 av dem var mer eller mindre positiva, medan två var negativa. En del av missnöjet gällde att överskottet av utställningen, 700 kronor, inte först och främst skulle gå till att täcka ungdomsorganisationernas utgifter i samband med utställningen. I den efterföljande diskussionen framkom olika synpunkter på det föreslagna ungdomsrådet från de respektive organisationerna, och frågan bordlades därför. Mötet avslutades ändå i en enighet i ”att slå vakt om vår ungdom, en god vilja som säkerligen skall visa sig kunna övervinna alla hinder för en god sak om den blott kommer på rätt bog”. (SmA 18/11 1941)
Källor:
Smålands Allehanda 18/11 1941 ”Ungdomsrådet föll i går – men frågan föll framåt. Slutredovisningen för ´Vi vill´ slutade med lång debatt och bordläggning av båda huvudfrågorna”, av sign. Hoj.
1950 Ungdomsvårdsstyrelsen – för fler föreningslokaler, ungdomskaféer m m
Under efterkrigstiden var ungdomarna många och hemmets lugna vrå hade blivit för liten – ofta blev gatan deras samlingsplats. De hängde vid kiosken, utanför biografen eller på något café. Det var förstås inte alla ungdomar som ”rände på stan”, men de som gjorde det fick samhällets ögon på sig. Många ungdomar var engagerade i olika föreningar, men de styrande ville fånga upp även den s k ”föreningslösa” ungdomen, och helst få dem engagerade i föreningar. Redan 1932 hade Jönköping inrättat sin första ungdomsgård, men det behövdes flera. I december 1950 beslutade stadsfullmäktige i Jönköping om bildandet av en särskild ungdomsvårdsstyrelse, vars syfte var att främja tillkomsten av föreningslokaler, ungdomskaféer, anordnande av fritidssysselsättningar m m.
Filmer och rock´n´roll
På 1940- och 1950-talet var det s k ungdomsproblemet ett stort och viktigt ämne – man diskuterade ”ungdomar på glid”, problem på skolorna, frestelser och hot för de unga, sexualitet, alkohol, kriminalitet och arbetslöshet. Samma teman förekom i filmer som Storstadshamn, Ung rebell och Vänd dem inte ryggen, och tillsammans med den allt populärare rock´n´rollmusiken skapades bilden av de tuffa ungdomar – killar och tjejer som inte gick den väg som föräldrarna ville.
1956 Broschyren ”Jönköpingsungdomens fritid”
Även i Jönköping fanns det ett behov av att motverka det man ansåg vara negativ påverkan på ungdomarna. Här bildades t ex Jönköpings Ungdomsråd, som 1956 gav ut en broschyr om ”Jönköpingsungdomens fritid”.
I inledningen till denna står bl a”: Det är om fritiden denna broschyr handlar. Fritiden är Din. Det är Du själv som bestämmer om den, det är Du själv som njuter den. Du måste också själv bära ansvar för den. Har Du tröttnat på att tillbringa Din fritid med att stå och hänga vid gathörn och portar? Har Du inte upptäckt, att det är roligare att trimma kropp och själ till effektiva redskap för Din vilja? Om du inte är medlem i någon förening så säger vi att Du är välkommen i gänget. Det vill säga: du har många kamratkretsar att välja på. Det är alltid någon av dem som passar Dig och Dina intressen. Denna broschyr vill hjälpa Dig att välja.”
Sedan följer en uppräkning och beskrivning av olika föreningar med ungdomsinriktning inom idrott, kristen ungdomsverksamhet, nykterhetsrörelsen, politik, scoutrörelsen och övriga organisationer. Ordförande i ungdomsrådets styrelse var Gillis Johansson, föreståndare för Jönköpings då enda ungdomsgård – Talavids Ungdomsgård. I styrelsen fanns också en pastor, en polis, ett affärsbiträde, en kyrkoadjunkt, en förskolepedagog m fl. Ungdomarna själva verkar inte ha haft någon representation i styrelsen.
Litteratur om ungdomar som fenomen
Alla tiders ungdomar: fem sekel av ungdomshistoria. 1994.
Andresen, Carl Erik och Vammen, Tinne. 1991. Ungdommens historie: 1880-1950.
Berggren, Henrik. 1995. Seklets ungdom: retorik, politik och modernitet 1900-1939.
Fowler, David. 1995. The first teenagers: the lifestyle of young wage-earners in interwar Britain.
Franzén, Mats. 1998. Fart och fläkt: ungdom, sport och modernitetens ambivalenser.
Frykman, Jonas. 1988. Dansbaneeländet.
Griffiths, Paul. 1996. Youth and authority: formative experiences in England, 1560-1640.
Jacobsson, Mats. 2000. ”Att blifva sin egen”: ungdomars färg in i vuxenlivet i 1700- och 1800-talets övre Norrland.
Nilsson, Roddy. 2991. Sanningen om ungdomen: normer, värderingar och föreställningar kring 1900-talets ungdom.
Ohlsson, Lars B och Swärd, Hans. 1994. Ungdom som samhällsproblem.
Olson, Hans-Erik. 1992. Staten och ungdomens fritid: kontroll eller autonomi?
Palladino, Grave. 1996. Teenagers: an American history.
Stålstierna, Ami. 1998. Hundra års bekymmer: fritidsgårdarna och den öppna ungdomsverksamhetens historia.
Svalfors, Lena. 1995. Från sedlig fostran och disciplinering till social status och individuell utveckling: samhällets syn på barn och ungdom speglat genom författningar om skolan 1905-1965.
Wennhall, Johan. 1994. Ungdomskulturernas historia: från allmogetid till sekelskifte.
Wigerfelt, Berit. 1996. Ungdom i nya kläder: dansbanefröjder och längtan efter det moderna i 1940-talets Sverige.
Wijk, Johnny. 2001. Idrott, ungdom och ”dansbaneelände”.