Kvarteret Klosters fabriksområde

Inledning
Kvarteret Klostergården i Jönköping är beläget i stadsdelen Söder, väster om Munksjön och söder om centrala Väster. Det medeltida Jönköping låg i nuvarande Västers norra del, sträckande sig från Vätterns strand ned till ungefär Kungsgatan. Staden begränsades i väster av Junebäcken och i öster av vattenförbindelsen mellan Vättern och Munksjön. Vid sidan av stadskyrkan var Jönköpings slott det dominerande byggnadsverket. Under 1600-talet flyttades staden till nuvarande Öster, men med industrialiseringen under 1800-talet blev västra Jönköping åter bebyggt. Industrier som Sandwalls metallfabrik, Jönköpings Tändsticksfabrik och Strands Väveri etablerade sig i området, i den så kallade Västra förstaden.

Detalj ur karta över Jönköping av G Ljunggren 1854-55. (Jönköpings läns museum.)

Stadsdelen Söder
Området söder om Kungsgatan, det södra stadsområdet, hade en lantlig karaktär och inte någon särskilt omfattande bebyggelse. Undantaget var det väldiga Munksjö Bruk som anlades vid Munksjöns västra strand 1862. Området lades in i stadsplanen 1877, och det sträckte sig då från Kungsgatan och ungefär ner till Torpagatan. Den lilla Gränsgatan har fått namn efter gränsen mellan Söder och det egentliga Torpa. På stadsplanerna fick området namnet Södra kvarteret, men i folkmun har ofta hela området från Kungsgatan och söderut kallats Torpa. Sedan gammalt fanns Barnarpsgatan som löpte utmed Munksjön, och som en parallell till den ritades en fortsättning på den norrifrån kommande Klostergatan in, rakt igenom hela stadsdelen. I mitten ritades en ny gata in på tvären, Drottninggatan.

Detalj ur Plankarta över Jönköping år 1837, av Einar Adéll. (Jönköpings läns museum.)

Det kom emellertid att dröja in på 1910-talet innan byggandet kom igång ordentligt på Söder, men i takt med att industrier och mindre företag flyttade hit och växte, så behövdes även bostäder. En del av de många fastigheter som uppfördes var en sorts bostadsrättsföreningar, kopplade till olika industrier, vilket då var en relativt ny företeelse.

Ett kvarter på Söder – Klosters fabriksområde
Det kvarter som här ska avhandlas är det som på Jönköpings kommuns karta från 1981 kallas Klosters fabriksområde. Kvarteret har alltså fått namn efter den industri som fanns här från 1890-talet, Klosters fabriker. Idag omfattar området gatuadresserna Klostergatan 33-39, Sjögatan 6-8, Brahegatan 10-16, Myntgatan 5-7 och Berzeliigatan 10.

Detalj ur karta från Jönköpings kommun 1981. (Stadsarkivet.)

Klostergatan 33

Nordvästra delen av kvarteret på karta från Jönköpings kommun 15 juni 2018. Den ljusgula byggnaden är tegelhuset Klostergatan 33/Myntgatan 7. (Jönköpings kommun.)
Vy över Klostergatan och kvarteret Klostergården på 1980-talet. Tegelhuset i mitten är Klostergatan 33. Foto: Smålands Folkblad. (Arkiv Jönköpings län.)
Långt bort i bild syns Klostergatan 33. Foto 1964. Foto från Peter Hallingbäck.
Tegelbyggnaden på Klostergatan 33, februari 2015. Denna fastighet är den enda i kvarteret som inte hör till bostadsrättsföreningen Klostergården. Foto: Bo Andersson.

Klostergatan 33 – Klosters fabriker
Klosters fabriker var en av de större industrierna på Söder. Företaget startades av fabrikör Herman Engström (1854-1925). Engström hade först en verkstad på Väster, beläget på en åkerlycka som ska ha tillhört det gamla klostret i Jönköping. Där tillverkade han framför allt trätofflor.

Herman Engström (1854-1925). Foto: Rylander, Jönköping. (Jönköpings läns museum JMF.04202.)

År 1894 uppfördes den stora fabriksfastigheten i korsningen Klostergatan-Myntgatan, och redan 1899 byggdes den på med en andra våning.

Klosters byggnad, sedd från Myntgatan. Foto från Jönköpings hembygdsförenings arkiv. (JFA 2012/304.)

Herman Engström bodde med sin familj på Väster, i Norra kvarteret, men hade även skaffat sig en sommarvilla i Bankeryd. Där uppförde han år 1903 ännu en fabrik, en stor fabriksbyggnad för tillverkning av framför allt takpapp. Fabrikerna drevs parallellt.

Ur Jönköpings adresskalender 1914. (Arkiv Jönköpings län.)

Jönköpingsfabriken utökade sortimentet och kom bl a att tillverka kaminer, vilket de framhöll särskilt vid den stora Jönköpingsutställningen 1928.

Klosters monter vid Jönköpingsutställningen 1928. Foto: Emil Eriksson.

Fabriken vid Klostergatan fanns kvar till åtminstone 1951. I Bankeryd var verksamheten igång in på 1960-talet. Herman Engströms vackra hus i korsningen Brunnsgatan-Kapellgatan, uppfört 1905, finns också kvar.
Mer att läsa:
Om Klosters i Bankeryd på Bankeryds Hembygdsförenings hemsida:  http://www.hembygdbankeryd.se/industrihistoria/klosters-fabriker/.

Prislista från 1951. (Från Tradera.)

Klostergatan 33 – Elektriska Motorfabriken Fenix
Engström ska också ha varit den som startade Elektriska Motorfabriken Fenix. Den fanns på tomten intill Klosters, med adress Klostergatan 33. Fabriken fanns på 1910-talet, med all säkerhet från 1918, men lade ned under eller strax efter Andra världskriget lades verksamheten ned. Vid det laget hade företaget ändrat namn till Sivers & Hägers elektriska fabrik (ca 1927).

Reklamblad från Elektriska Motorfabriken Fenix. (Privat.)

Klostergatan 33 – Henning Möllers Mekaniska Verkstad
Startad av Georg Möller 1919, men övertogs av sonen Henning 1935.

Foto ur Sveriges Privata Företagare (1942).

Klostergatan 33 – AB K F Wahlgren skofabrik
Firman startades 1922 av K F Wahlgren och Sven Svensson. Efter Svenssons död 1936 ombildades firman med nya aktieägare. Wahlgrens skofabrik fanns till åtminstone 1942.
Källa:
Sveriges Privata Företagare. 1942.

Klostergatan 33 – Möbleringscentralen
Startad 1925 av Wicktor Emanuel Frede. Fanns ännu 1945 och hade då ett femtontal anställda.

Foto ur Sveriges Privata Företagare (1942).

Klostergatan 33 – Lindholms Klichéfabrik
Lindholms Klichéfabrik startades 1928 av Tore Lindholm. Den fanns till åtminstone 1945. Huset flyttades senare och användes som förskola.

Personal vid Lindholms Klichéfabrik. (Jönköpings läns museum JM 1988/1:622.)
På denna bild från 1970-talet syns Lindholms klichéfabrik inne på Klosters gård. Foto: Bruno Edberg. (Arkiv Jönköpings län.)
Den vackra träbyggnaden inne på gården, maj 2026. Foto: Lars Östvall.

Klostergatan 33 – Davidsson & Co tryckeri
Fanns åtminstone 1945. Davidsons tryckeri låg på gården och där hade jag ett av mina första jobb, berättar Rolf Blomqvist vid samtal 26 juni 2018.

Klostergatan 33 – Edströms Maskinaffär
Gunnar Edströms Maskinaffär hade också adress Klostergatan 33, troligen redan på 1950-talet. Firman fanns troligen in på 1980-talet.

Foto från Arkiv Jönköpings län. Foto: Stig Ljung. (JFA 2018-A1-S154-005.)

Väggalmanacka för Edströms Maskinaffär. (Privat.)

Klostergatan 33 – Rothé & Svensson Stenhuggeri
Stenhuggeriet startades av J E Nelson, som filial till hans firma i Linköping. Det togs över av Julius Rothé och Joh. Friberg 1908. Efter Fribergs död 1932 blev David Svensson delägare, och namnet ändrades till Rothé & Svensson. Fanns till åtminstone 1945. Möjligen ändrades adressnumreringen, eller flyttades det lilla huset, för på åtminstone två målningar, den ena av Olle Wallberg, den andra av Gustaf Fogelberg (1959), ser man att stenhuggeriet ligger alldeles intill kiosken i korsningen Klostergatan-Sjögatan, och bör då alltså haft adressen Klostergatan 39.
Källor:
Från Sjögatans Idrottsförening till Idrottsklubben Cyrus. 2014.
Sveriges Privata Företagare. 1942.

Foto ur Sveriges Privata Företagare (1942).

Klostergatan 33 – Jönköpings Kopieringscentral Reprografia
Firman fanns i tegelhuset in på 1990-talet.
Källor:
JP 20/10 1987 ”Fastighetsaffär med förhinder. Vägrar lämna tegelhuset”.

Andra företag på Klostergatan 33
Ceylan Sandberg (2026)
Cardells bleck- och plåtslageri (1936-1945)
Jönköpings Nya Ångbageri (1936-1945)
Olgas Hus (2015-2018)
Sensus (2018)
Svensk Stålindustri (1927)

Klostergatan 35

Klostergatan 35-39, maj 2026. Foto: Lars Östvall.

Klostergatan 35 – Pomona Blomsterhandel
Pomona startade sin verksamhet 1918, men då i korsningen Klostergatan-Oxtorgsgatan. Nu finns den sedan många år på Klostergatan 35.
Källa:
Svensson, Anette. Karin tar över 100-åriga blomsterhandeln Pomona. I: JP 4/12 2018.

Fler företag på Klostergatan 35
City Lås AB (sen åtminstone 2018)

Klostergatan 37

Klostergatan 37 – Västra Cykelverkstaden
Västra Cykelverkstaden fanns åtminstone på 1930- och 1940-talet Verkstaden förestods av en K. Pettersson. Senast 1945 hade den bytt namn till Petterssons Cykelrep. verkstad.
Källa:
Refugen nr 3/1939.

Annons i Refugen nr 3/1939.

Kvarteret Klosters fabriksområdet, från sydväst den 7 juni 1958. Cykelverkstaden syns alldeles till höger om spårvagnen. Foto: Anders Wirén. (Arkiv Jönköpings län).

Klostergatan 37 – Ladan/Tweeds Inn
Puben Ladan fanns på adressen från åtminstone 2005. 2018 hade den bytt namn till Tweeds Inn. Tweeds var hemmapub för Jönköpings Södra IF:s fans. Sommaren 2022 stängde puben och avlöstes istället av en libanesisk restaurang.

Klostergatan 37 – Samboosak
Samboosak flyttade in i puben Tweeds Inns lokaler i början av 2020-talet.

Samboosak, Klostergatan 37, maj 2026. Foto: Lars Östvall.

Klostergatan 39

Klostergatan 39 – Brandts tidningskiosk
I hörnet av Klostergatan och Sjögatan låg Brandts tidningskiosk. Den fanns från 1930-talet och till åtminstone 1958. Den kallades ibland ”Sjögatekiosken”, men blev ännu mer känd under namnet ”Snik-Olles”.

Målning av Olle Wallberg. Ur boken ”Från Sjögatans Idrottsförening till Idrottsklubben Cyrus”. (2014.)
Brandts kiosk på Klostergatan, den 7 juni 1958. Foto: Anders Wirén. (Arkiv Jönköpings län.)
Målning av Gustaf Fogelberg 1959. Ur boken ”Från Sjögatans Idrottsförening till Idrottsklubben Cyrus”. (2014.)

Klostergatan 39 – Scans gatukök
Brandts kiosk revs och en ny kiosk byggdes på samma plats. Den fanns kvar till åtminstone 1988.

Scans gatukök på Klostergatan 39, allmänt kallat ”Snik-Olles”. Trähuset som skymtar inne på gården, på den här bilden från 1988, inrymde Lindholms Klichéfabrik och huset finns fortfarande kvar. Foto: Roger Jonzon, Smålands Folkblad. (Arkiv Jönköpings län. SmF-A016l-048.)

Klostergatan 39 – Pizzeria 39:an

Pizzeria 39:an på hörnet Klostergatan-Sjögatan, maj 2026. Foto: Lars Östvall.

Sjögatan

Vyer från Sjögatan – nu och då

Sjögatan, maj 2026. Foto: Lars Östvall.
Sjögatan österut, sedd från Klostergatan. Som synes hade gatan en lång allé. Foto från Rolf Blomqvist.

Sjögatan – Sjögatans Idrottsförening/IK Cyrus
Den 8 juli 1929 bildade ett gäng skolpojkar Sjögatans Idrottsförening. Samtliga bodde på Sjögatan och det var först och främst fotboll de ville syssla med. ”Första åtgärden var att samla in pengar till en fotboll. Därefter kunde träningen börja, ofta på det närbelägna mejeriets tomt.” Snart kom även bandy och andra sporter på föreningens program. Redan 1930 bytte Sjögatans IF namn till IK Cyrus – en klubb som finns än idag.

Sjögatans IF på mejeriets tomt 1929. Foto ur boken ”Från Sjögatans Idrottsförening till Idrottsklubben Cyrus”. (2014.)
Sjögatans IF på mejeriets tomt 1929. Bakre raden, från vänster: Gustav Skeppnäs, Henry Lindberg, Gösta Blomgren, Bengt Johansson, Bengt Klaesson och Bernt Sjöstrand. Främre raden, från vänster: Lars Ljung, Stig Larsson, Lennart Johansson, Olof Thisell, Bertil Ljung och längst fram med bollen Yngve Johansson. Foto ur boken ”Från Sjögatans Idrottsförening till Idrottsklubben Cyrus”. (2014.)
Kiosken vid Sjögatan. Här bildades Sjögatans Idrottsförening 1929. Detta foto togs då stiftarna till föreningen återsamlades 1979. Från vänster Lennart Johansson, Henry Lindberg, Lars Ljung, Lars Ahlstrand, Yngve Johansson och Bertil Ljung. Foto: Arne Gustafsson. Från Facebook 2019, utlagt av Inga-Lill Gustafsson.

Brahegatan

Vyer från Brahegatan – nu och då

Från korsningen Sjögatan-Brahegatan, maj 2026. Foto: Lars Östvall.
Korsningen Sjögatan (åt vänster) och Brahegatan (norrut). Foto från Rolf Blomqvist.

Brahegatan 14 – Firma G G Abrahamsson
Gustaf Gideon Abrahamsson startade sin smidesverkstad 1919, men på Klostergatan. Till Brahegatan flyttade han sin firma 1929. Abrahamssons Rep- och smide fanns till åtminstone 1945.

Firma G G Abrahamsson på Brahegatan 14. Foto ur Sveriges Privata Företagare (1942).

Fler företag på Brahegatan 14
Lidströms vedaffär (1945)

Brahegatan från norr – nu och då

Brahegatan från norr, korsningen med Myntgatan till höger, maj 2026. Foto: Lars Östvall.
Brahegatan sedd åt söder, från korsningen med Myntgatan. Foto från Rolf Blomqvist.

Myntgatan

Myntgatan, från korsningen med Brahegatan, maj 2026. Foto: Lars Östvall.

Myntgatan – ”Tomten”
”…i kvarteret Klosters, fanns en tom plats som helt enkelt kallades tomten. Här fanns plats för allehanda upptåg, såvida inte Munksjö pappersbruk hade annekterat den för sin massaved. Här kom så småningom Mejeriföreningen att uppföra sina lokaler.” (Lennart Lindberg ”Dass på vinden och lik på gården”, Jnytt 21/3 2015.)

Myntgatan 5 – Jönköpings Mejeriförening/Mjölkcentralen/Arla
På Myntgatan hade Jönköpings Mejeriförening sina lokaler. Föreningen bildades 1931 och fanns här till 1986, men under olika namn. Rolf Blomqvist, som växte upp på Berzeliigatan, berättar att en mjölk- och speceriaffär låg i hörnet av Myntgatan och Berzeliigatan. (Samtal 26/6 2018.) Den tillhörde förmodligen Mejeriföreningen. Föreningen uppgick i Mjölkcentralen 1968, som senare bytte namn till Arla (1975).
Källor:
Blomqvist, Rolf. 2018. Samtal.
Losten, Peder. 1986. Torpamejeriet är nu historia. I: JP 18/1 1986.

Jönköpings Mejeriförenings byggnad utmed Myntgatan. Foto från Arla.
Mjölkcentralen på Myntgatan. Foto från Rolf Blomqvist.
När denna bild togs hade Mjölkcentralen blivit en del av koncernen Arla. 1980-talet. Foto från Arla.
Interiör från Jönköpings Mejeri. Invägningen. Foto: G. Holmqvist. (Anders Johanssons samling.)
Mjölk i tankarna, rymmande 5000 liter vardera. Foto: G. Holmqvist. (Anders Johanssons samling.)
Vacuumtappningsmaskin. Foto från Arla. (Anders Johanssons samling.)
Foto: Holmqvists Fotografiatelier, Jönköping.
Mjölkbilar på Mejeriföreningens innergård. Foto: Nordiska museet.
Lastbilar på Mejeriföreningens gård. Foto: Smålands-Bild.
Lastbil vid nya lastbryggan, från söder. Foto: Smålands-Bild.

Myntgatan 5 – June Kök & Interiör

Annons för June Kök & Interiör i Jönköpings-Posten 9 december 2017.

Företag på Myntgatan 7
Arkitektkopia.

Berzeliigatan

Berzeliigatan från norr, maj 2026. Utmed gatan syns till vänster trähuset som inrymde Lindholms Klichéfabrik, och på båda sidor av gatan bostadsrättsföreningen Klostergårdens radhuslängor. Foto: Lars Östvall.

Företag på Berzeliigatan 10
Johanssons Fiskaffär (1945)

Källor

Muntliga källor
Blomqvist, Rolf.
Johansson, Anders.

Arkiv och samlingar
Arkiv Jönköpings län
-Anders Johanssons samling (JFA 2019/057)
-Anders Wiréns fotoarkiv
-Bo Anderssons fotoarkiv
-Bruno Edbergs fotoarkiv
-Jönköpings Hembygdsförenings arkiv (JFA 2012/304)
-Lars Östvalls personarkiv (JFA 2011/218)
-Smålands Folkblads fotoarkiv
Arla (och Jönköpings Mejeriförening)
Jönköpings kommun
Jönköpings läns museum
-Emil Erikssons fotoarkiv
-Museets samlingsarkiv
Nordiska museets fotoarkiv
Smålands-Bild
samt
Privatarkiv:
-Peter Hallingbäck
-Rolf Blomqvist

Tryckta källor
Från Sjögatans Idrottsförening till Idrottsklubben Cyrus. 2014.
IK Cyrus 50 år 1929–1979. 1979.
Jönköpings adresskalender 1914.
Lindberg, Lennart. 2015. ”Dess på vinden och lik på gården”. I: Jnytt 21/3 2015.
Losten, Peder. 1986. Torpamejeriet är nu historia. I: JP 18/1 1986.
Sveriges Privata Företagare. 1942.
samt tidningar
Jönköpings-Posten.
Refugen.

Internet
Bankeryds Hembygdsförenings hemsida. (Klas-Peter Suneson.)
Facebook.
Tradera

Jönköping den 25 november 2019
Lars Östvall

Sidan uppdaterad 2026-05-03.