Förhistoria
Konsten att brygga öl är flera tusen år gammal, men det var i medeltidens europeiska kloster som den moderna bryggningstekniken utvecklades. Sverige fick fler och fler yrkesverksamma bryggare och på 1600-talet startades de första bryggerierna här. Under 1700- och 1800-talet industrialiserades bryggerinäringen och de äldsta ännu existerande bryggerierna i Sverige har rötter från mitten av 1800-talet.
Vem som först bryggde öl i Jönköping är inte känt, men på 1600-talet hade Kocks gästgiveri ett eget öl. Jacob Hansson Kock hade öppnat sitt gästgiveri i slutet av 1610-talet på den plats där Stora Hotellet idag är beläget. Han blev Jönköpings förste officielle gästgivare. Såväl gästgiverirörelsen som den tobaksförsäljning Jacob Kock hade tillstånd för övertogs vid hans död 1643 av hans änka Ingrid och sonen Tor. Sedan staden istället öppnat en officiell stadskällare år 1647, sjönk Kocks gästgiveri i anseende och man råkade tidvis i klammeri med rättvisan. Tor Kock ställdes år 1650 till svars för att ha sålt ”oprövat öl”, och i källorna framkommer det att han bryggt ölet tillsammans med sin mor.
1755 bildades en bryggare- och brännvinsbrännaresocietet i Jönköping.
Jönköpings bryggerier – kronologi
1847 – Jönköpings Bayerska Bryggeribolag – sen Krönleins
Bryggeriet grundades 1847 av bryggaren Carl Fredrik Hultqvist (f 1813) och sadelmakaren Andreas Carlsson (1801-1884). Det låg på Väster, alldeles vid Vätterns strand, ungefär där järnvägsstationen senare kom att byggas. Grundare var bryggaren Carl Fredrik Hultqvist och sadelmakaren Andreas Carlsson, men snart engagerade de den tyske bryggmästaren Casper Krönlein (1826-1866). ”På detta bryggeri tillverkades sedan dess begynnelse s. k. bayerskt öl, och var bryggeriet antagligen det första i Sverige, som fabricerade dylik vara.” (Ekerot 1904) 1855 utträdde Hultqvist ur firman, och Krönlein kom in som delägare. I början av 1860-talet etablerades namnet C Krönlein & C:o. När järnvägen kom till Jönköping 1864 fick bryggeriet rivas och istället uppfördes nya lokaler i kvarteret Gambrinus, mellan Järnvägstorget och Västra Storgatan. Casper Krönlein avled 1866 och därefter var Carlsson ensam innehavare av firman. Han anställde österrikaren Tobias Opbacher (1847-1906) som ny bryggmästare, och när sedan Carlsson också dog så blev Opbacher ägare till bryggeriet. Han sålde dock firman till Ernst L Hartmann 1894. Ernst Hartmann (1864-1929) var från Stockholm, och son till bryggaren Johan Hartmann vid Neumüllers bryggeri. Efter Hartmanns död kom Krönleins att bli en del av det nybildade bolaget AB Smålands Bryggerier 1929. Från 1955 ingick Krönleins i AB Pripp & Lyckholm, och i slutet av 1960-talet upphörde verksamheten. Byggnaderna revs 1970, men bryggeriets gamla grindar vid ingången från Barnarpsgatan finns kvar än idag.
Läs mer på Wikipedia om Krönleins Bryggeri, Jönköping
2) Etikett från Krönleins.
3) Krönleins innergård. Foto från Peter Hallingbäck.
1855 – E. Holm & Comp
Startat av fd kopparslagarmästare Erik Holm (1793-1857) och tapetfabrikör Johan Fredrik Baeckström (1808-1869). Efter Holms död drev Baeckström bryggeriet vidare, först tillsammans med Holms änka, men från 1859 på egen hand under annat firmanamn.
1870-talet – Sands Bryggeri
Startades 1854, då O W Carlssons Bryggeri köpte fastigheten Stora Talavid och inrättade bryggeri. Under en tid på 1870-talet arrenderades bryggeriet av hotellägaren Carl J Lundberg. Köptes 1879 av August Joelsson, som i sin tur sålde vidare till Alfred Wetell.
Carl J Lundberg drev i första hand Lundbergs Hotell i Jönköping, men arrenderade under en tid Sands Bryggeri.
Foto: Thure Appelblad. Jönköpings läns museum.
1879 – A. Joëlsons Bryggeri
Startades av August Joelsson 1879, som då övertagit Sands Bryggeri. Joëlsson sålde det sedan till Alfred Wetell 1885.
Se även Bryggeriklubbens hemsida: www.bryggeriklubben.se
1885 – A. Wetells Bryggeri
Alfred Wetell köpte bryggeriet av August Joelsson 1885 (Sands Bryggeri). Wetell sålde i sin tur till Hilding Sjöbeck 1891. I mitten av 1890-talet förestods A Wetells Eftr. av E J R Malmström. 1899-1900 ägdes bryggeriet av Alfred Wetells son Hugo Wetell. Fastigheten Stora Talavid och bryggeriet såldes i januari 1911 till direktör Fritz Dölling jr i Stockholm, som fortsatte rörelsen under namnet Jönköpings Bryggeri AB.
Se även Bryggeriklubbens hemsida: www.bryggeriklubben.se
1880-talet – Högbergs bryggeri i Brôtagården
Startades senast 1886.
”Två svagdricksbryggerier fanns på öster, Högbergs i ´Brôtagården´ och Larssons i ´Källaregården´. De behövde aldrig konkurrera med varandra, ty svagdricka var ett mycket allmänt njutningsmedel på den tiden. I kokt tillstånd, tillsatt med mjölk och mjöl, blev det ölsupa, en rätt, som förekom i varje hem.” (Wikner 1941.)
1886 – Warolins
Johan Petter Warolin och hans hustru Carolina Sofia (f Segerqvist) ska ha startat verksamhet i Jönköping redan 1875, förmodligen med det näringsställe som med tiden fick namnet Gule Knut. Johan Petter Warolin anges i vissa källor vara bryggare, bl a 1886 års adresskalender för Jönköping, men det var ändå hustrun som bryggde det ”för sin sundhet välkända” enbärsölet. Ölproduktionen ska bara ha pågått mellan 1889 och 1909. Paret bodde med sina två barn i samma hus som serveringen.
Se även Bryggeriklubbens hemsida: www.bryggeriklubben.se
1880-talet – Sjöberg & Åkerlund
Fanns åtminstone 1889 och ägdes då av A Sjöberg och C Åkerlund. A Sjöberg tog sedan över bryggeriet själv. Se vidare Sjöbergs Bryggeri.
1894 – Andersson & Gustafssons Bryggeri
Ägdes av Viktor Andersson och Johan Gustafsson. Övertogs senare av Karl Gustafsson och Knut Skoog och hade då namnet Andersson & Gustafssons Eftr, med adress Kungsgatan 20 (1926). Fanns kvar till åtminstone 1942.
Se även Bryggeriklubbens hemsida: www.bryggeriklubben.se
Från Bryggeriklubbens hemsida.
1896 ca – Sjöbergs Bryggeri
Svagdricksbryggeri. 1926 var innehavaren Gustaf Sjöberg, möjligen en son till A Sjöberg. Adress Barnarpsgatan 20 (1926). Ska enligt uppgift också ha legat på Västgötagatan.
1890-talet – Larssons bryggeri i Källaregården
Svagdricksbryggeri på Öster, i slutet av 1800-talet.
1900-talet – Jönköpings Nya Mineralvattenfabrik
Ska ha startats i början av 1900-talet av fabrikör C L Brandt, senast 1906. Blev 1929 dotterföretag till AB Smålands Bryggerier.
Jubergs Bryggeri
Fanns åtminstone i början av 1900-talet.
1910 ca – Jönköpings Bryggeri AB
Hilding Sjöbeck tog 1891 över Wetells och döpte senare om det till Jönköpings Bryggeri (ca 1910). Det låg på Västra Storgatan 18, alldeles väster om tändsticksfabriken. Köptes upp av Krönleins 1941.
Källor:
Sex öl hemburna i köket! I: JP 25/9 1985.
Se även Bryggeriklubbens hemsida: www.bryggeriklubben.se
A Person & Co
Se även Bryggeriklubbens hemsida: www.bryggeriklubben.se
Öletikett från A. Person & Co. Från Bryggeriklubbens hemsida.
Carl Paulsson, Jönköping och Vara
Se även Bryggeriklubbens hemsida: www.bryggeriklubben.se
Öletikett från Carl Paulsson. Från Bryggeriklubbens hemsida.
Vattenfabriken Drufvan
Låg möjligen på adressen Östra Storgatan 29.
Se även Bryggeriklubbens hemsida: www.bryggeriklubben.se
Se även Bryggeriklubbens hemsida: www.bryggeriklubben.se
1928 – Jönköpings Nya Bryggeri
Låg på Myntgatan 11. Startades av bryggeriägare Hulting. Övertogs 1936 av Einar Johansson (f 1901). Fanns åtminstone till och med 1961.
Källor:
Städer och samhällen. 1944.
Se även Bryggeriklubbens hemsida: www.bryggeriklubben.se
1929 – AB Smålands Bryggerier
Fanns åtminstone till 1939.
1930-talets början – Dunkehalla Bryggeri
Startat av en person med efternamnet Abrahamsson. Övertogs senast 1932 av Gustaf Johansson (f 1886). På 1940-talet (1947) hade han en kompanjon, Th Johansson. Bryggeriet lades ned 1963.
Källor:
Dunkehalla Bryggeri i Jönköping. I: JP 23/12 2004.
Se även Bryggeriklubbens hemsida: www.bryggeriklubben.se
1942 – Skoogs Bryggeri (Basta)
Grundat 1878, men under annat namn. 1942 blev det Skoogs Bryggeri. Det drevs av Knut Skoog, och därefter av sonen Gillis Skoog. Adressen var först Pilgatan 15 och från 1969 Kapellgatan 19.
Se även Bryggeriklubbens hemsida: www.bryggeriklubben.se
Storbryggerierna
Pripps
Om Pripps på Wikipedia.
Bryggerier i Jönköping 2025
Baligo AB (2019)
Fc Bryggeri AB (2017)
Jönköpings Bryggeri (2013)
Wetterstadens Bryggeri AB (2014)
Sammanställning
1878 fanns sex bryggare i Jönköping: J A Engdahl, A Jonsson, N Kjellberg, Krönlein & Comp, P Nilsson, och A P Svensson.
–
1886 fanns följande bryggare i Jönköping:
P J Anderson, Johan Holmgren, A G Högberg, P J Johansson, N Kjellberg, Krönlein & C:o (T Opbacher), A G Lundberg, P Nilson, J W Pettersson, Sjöberg & Åkerlund (A Sjöberg och C Åkerlund), A P Svenson, J P Warolin, och A Wetell.
–
Bryggerier 1896:
Krönlein & C:o Eftr., Wetells Eftr., Andersson & Gustafsson, A G Högberg, Johanna Kjellberg, J P Larsson, W Larsson, A G Lundberg, P Nilsson, J W Pettersson, A Sjöberg, Sofia Warolin.
–
1899-1900:
Krönlein & C:o Eftr, A Wetell Eftr, G W Andersson, A G Högberg, A J Johansson, J P Larsson, W Larsson, A Sjöberg, O A Wallin, Sofia Warolin.
–
1901:
Krönlein & C:o Eftr, A Wetells Eftr, Fr Hultgren (nederlag från Stora Bryggeriet i Stockholm), G W Andersson, J Gustafsson, A G Högberg, A J Johansson, J F Larsson, W Larsson, A Sjöberg, Sofia Warolin.
–
1906:
Krönleins Bryggeri AB, Wetells Bryggeri, P G Abrahamsson, Andersson & Gustafsson, A J Johansson, W Larsson, Ida Sjöberg, S Warolin.
–
1908:
Krönleins Bryggeri AB, Wetells Bryggeri, Andersson & Gustafsson (svagdricksbryggeri), A Sjöbergs (svagdricksbryggeri), C S Warolin (enbärsöl).
–
1909:
Krönleins Bryggeri AB, Wetells Bryggeri, Andersson & Gustafsson (svagdricksbryggeri), A Sjöbergs (svagdricksbryggeri), C S Warolin (enbärsöl).
–
1914:
Krönleins Bryggeri AB, Jönköpings Bryggeri AB, Anderson & Gustafsons Eftr, A Sjöberg, A J Johansson (Fortuna).
–
1926-27:
Andersson & Gustafssons Eftr., Hjo Bryggeriaktiebolags Nederlag, Jönköpings Bryggeri AB, Krönleins Bryggeri AB, Nässjö Bryggeri AB (nederlag), Sjöbergs Bryggeri.
–
1942:
Andersson & Gustafssons Eftr, Dunkehalla Bryggeri, Hjo Bryggeri, Jönköpings Bryggeri, Krönleins Bryggeri, Nya Bryggeriet, AB Smålands Bryggerier.
–
1961-62:
Jönköpings Nya Bryggeri AB.
Källor och litteratur
Aktiebolaget Smålands Bryggerier 1929-1939. 1938.
Bergström, Mikael. 2006. En bryggeriepok är slut. I: JP 11/5 2006.
Claesson, Anna Maria. Det okända Jönköping.
Ekerot. 1904. Svenska industriella verk och anläggningar.
Ekström, Dan. 2006. Bryggeristaden Jönköping. I: Avisa december 2006.
Ericsson, Per. 1994. Gästgivare och fruntimmerskarl. I: JP 28/6 1994.
Ericsson, Per. 2004. Bryggerihistoria. I: MGG 2004.
Johansson, Emma Sofie Eun-Hei. 2005. Gamla jönköpingsyrken. I: MGG 2005.
Schön, Sofie. 1995. Jönköping först med öletikett. I: JP 7/7 1995.
Widell, Magnus. 2005. En bryggeriepok i Jönköping. I: Samlarnytt 2/2005.
Widell, Magnus. 2006. Is till punschen eller till sillen. I: MGG 2006.
Wikner, Gustaf. 1941. Glimtar från ´Liljeholmsqvarteret´ under 1800-talets sista årtionden. I: MGG 1941.
.
Lars Östvall
Unnergången
Välkommen med kompletteringar och/eller rättelser!
lars.ostvall@gmail.com