1965 – Mods på piren

Sommaren 1965 – Mods!
Modskravaller i Stockholm och i andra svenska städer, bland annat Jönköping. Här var de dock betydligt stillsammare, men de hade sitt särskilda ”tillhåll” – på hamnpiren.

Foto: Smålands Folkblad.

Mods på piren i Jönköping – sommaren 1965. Nu fattas bara två namn!

1. Cattis Thisell
2. Lisa Carlgren
3. Girmalm
4. Pia Andersson
5. Mats Hallenborg
6. Yvonne Zickerman
7. Mats Ölvemark
8. Alf Hallenborg
9.
10. Christer Pierre
11.


Ni som var med! Berätta gärna!

Maila lars.ostvall@gmail.com 

Mods

Text ur Lars Östvalls bok ”Rigoletto och Twistkulan” (2017).

Sommaren 1965 började man i Sverige höra talas om en ny grupp ungdomar – så kallade mods. I England hade modsen funnits sedan 1950-talet som en subkultur och med musikalisk inriktning mot modern jazz. Men det var i mitten av 1960-talet som rörelsen började växa sig riktigt stor. Ur musikalisk synpunkt hade modsen nu orienterat sig mer mot amerikansk rhythm´n´blues och soul. Med dessa influencer bildades flera engelska musikgrupper och bland de band som modsen kom att gilla var t ex The Who och Small Faces. Däremot hörde varken Beatles eller Rolling Stones till dessa. Likheterna mellan modsen i England och de i Sverige höll sig framför allt till musik och mode. Typiska modeplagg i Sverige var militärjacka av parkasmodell, rock eller kavaj i manchester, stora stickade tröjor, samt jeans och gympaskor. Håret skulle vara halvlångt och med rak lugg, och det var inte så stor skillnad på kill- och tjejfrisyrer.

Det var framför allt genom Hötorgskravallerna i Stockholm i augusti 1965, som mods blev ett begrepp. Flera hundra mods hade åkt från olika områden i Stockholm in till Hötorget och polisen uppfattade folksamlingen som ”störande av allmän ordning”. Tumult utbröt och ett antal mods togs in till polisstationerna i city. I Göteborg inträffade liknande modskravaller och även i Jönköpings fanns mods. På Smålands Folkblads förstasida den 1 september 1965 är rubriken ”Skillnad på mods och mods”. Tidningens reporter Birgitta Svensson hade varit vid modsens högkvarter Hamnpiren och pratat med ungdomarna där om kravallerna i Stockholm. Jönköpingsmodsen säger i artikeln att de tar avstånd från kravallerna och reportern skriver att ”Smålandsmodsen är snälla och fridsamma medan de i Stockholm gärna ställer till med kravaller och krig med sunar och raggare”. (SmF 1/9 1965.)

Modsen tas även upp på ledarsidan denna dag och där är rubriken ”Modsen – nytt problem”. Där förklaras: ”Enligt ungdomspsykologerna är det fråga om bohemiska tonåringars revolt mot välfärdssamhället. ´Modsens´ uppträdande är en protest mot medelklassnormen: att man skall vara snygg, skaffa sig utbildning, göra karriär o.s.v.” Ledarskribenten menar att det visserligen finns en del farligare element som blandar sig med modsen, men de flesta ”är i alla fall barn och närmast bör det vara barnavårdsmyndigheternas och övriga ungdomsvårdande organs uppgift att ta itu med modsen.” (SmF 1/9 1965)

I Jönköping inträffade ändå några incidenter kopplade till modsen och de var helt klart inte vänner med raggarna. En kille som var mods på 60-talet berättar hur han och en kompis en kväll gick förbi korvkiosken i Hamnparken, där raggarna brukade hålla till. Kompisarna gick vidare ner till Hamnpiren, men efter en stund kom raggarna dit också. ”De fick syn på oss och skulle vara roliga på nåt sätt och kasta modsen i sjön”. Raggarna jagade den ena killen och när de fått fatt i honom kastade de honom i vattnet, allt medan de skrattade.

Annars märktes nog modsen i Jönköping framför allt mest genom sin klädsel och de ägnade sig mestadels åt att lyssna på musik. Ett favoritställe för många var Beat City i Huskvarna, som hade startats i januari 1965 och drevs av ungdomarna själva. De var säkerligen till stor del på grund av denna klubbs popularitet som Rigoletto under 1965 och 1966 tappade mycket av sin ungdomliga publik. Folkets Hus föreståndare Stig Sjögren fick anstränga sig för att få tillbaka ungdomarna. En av hans åtgärder var att framemot 1966-67 börja samarbeta med Beat City eller närmast värva dess viktigaste kugge, Roland ”Svante” Svensson, som hjälpte till att boka band. Beat City upphörde våren 1967 samtidigt som Folkets Hus i Jönköping inledde en storhetstid vad gäller popmusik, med flera av de största engelska banden på Rigolettos scen: Manfred Mann, Yardbirds, The Who, Cream, Animals, Jeff Beck Group, Fleetwood Mac, Ten Years After m fl.

Lars Östvall